Brodin

Augusti. Västkusten. Båttaxi mellan öarna som gjorde dagen till det den blev. Havet glittrade som vore det smyckat i diamanter, och en lätt bris lekte i Isabelles slöja. Efter att ha gått i land från den gamla skärgårdsfärjan vandrade gästerna genom små mysiga gator över ön och in i kyrkan. När kyrkklockorna ringt klart öppnades dörrarna och brudparet gick fram genom altargången. Redo för resten av livet tillsammans. Början på något nytt. Efter vigseln väntade återigen den gamla skärgårdsfärjan vid bryggan, redo att föra hela sällskapet mot nästa äventyr på Malö. Ombord blandades skratt och glada rop med klirret av glas, och färjan guppade fram genom skärgården som om den själv var på festhumör.

På Malö hade någon (förmodligen ett gäng mycket organiserade vänner) förvandlat festplatsen till en dröm.

Det var en dag att minnas, en dag där kärleken låg i luften, men också skratt, spontana kramar och en känsla av att livet faktiskt är rätt fantastiskt. En dag som fick alla att tänka: “Wow. Vilket. Bröllop.”